Klimatmöten och Nyårslöften

Världens ledare samlas gång på gång för att försöka komma överens om att sänka utsläppen från våra länder. Inte bara för att hindra en global uppvärmning utan även att för faktiskt sänka den globala temperaturen till en mer hållbar nivå.

Besvikelsen från alla dessa toppmöten känns ibland som det där nyårslöftet om att försöka uppnå en mer hållbar vikt genom att förbättra sin livsstil och börja träna mer och äta och dricka mindre. Det håller ett tag, sedan blir lockelsen från det ’goda livet’ alltför stor och tidsbristen allt för pressande för att hinna med att träna och äta bättre.

Mat i överflöd

Överkonsumtion är ett begrepp som används för ohållbar konsumtion. En förbrukning som sker utan ett syfte att producera nya varor eller tjänster. Översatt till vår kropp och vår hälsa, blir att konsumera mer mat och dryck än vad vi egentligen behöver för att utföra det arbete vi vill använda vår kropp till – livet ut.

Liksom att överkonsumtionen är nära knuten till flera av världens miljöproblem, är övervikt orsaken till större delen av våra moderna sjukdomar.  När det gäller vår miljö så talas det om döda oceaner, avbrända skogar och miljarder och åter miljarder människor som dör idag eller kommer att dö av att vi konsumerar för mycket.

Droppen som får bägaren att rinna över

Övervikt förknippas inte bara med diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar. Varje extra kilo vi bär på kroppen, är som att bära en liter mjölk i en tänkt ryggsäck på ryggen. Betänk då att det är betydligt mer bekvämt att bära dessa extrakilo på ryggen än på magen eller kring rumpa och lår. För varje steg med dessa extra kilo, belastas dina knän och höftleder mer än vad de är byggda för och därmed minskar hållbarheten och risken för skador ökar. Belastningen på ett knä när vi springer är sex gånger vikten. Så varje extra kilo blir då sex kilos belastning på knät.

Vi vet att övervikt orsakar stora besvär i det dagliga livet för många människor. Inte bara i Sverige, utan i hela Europa, och då även i Medelhavsländerna. Numera finns dessa välfärdsproblem även i snabbväxande länder som Indien och Kina. Det är den enskilt största hälsorisken för åtminstone halva befolkningen och står för kanske hälften av sjukvårdskostnaderna.

Att övervikt är en grundläggande faktor bakom diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar vilka leder till en begränsad livsstil är också välbekant. Ändå har vi svårt att ändra vårt leverne till en mer hållbar livsstil. Liksom världens ledare har svårt att minska världens utsläpp.

Inget är så lätt att falla för som en frestelse

Politiker vet vad som behöver göras för att rädda vår existens här på jorden, men de vet inte hur de skall bli återvalda när de väl gjort det.

Vi vet vad som behöver göras för att vi skall må bättre och leva friskare, mer hållbart – livet ut. Men löftet om en bättre framtid känns alltför avlägset och abstrakt, strikt och begränsat. Varför det lätt försvinner för mer konkreta lockelser och uppfordrande uppgifter som finns rakt framför ansiktet. 

Träna som att borsta tänderna

Eftersom att vi har lärt oss att borsta våra tänder regelbundet och utan att reflektera så värst mycket över det, skulle det kanske kunna vara möjligt att göra riktigt träning till en vana, en rutin som är en del av vår vardag. Inte för att vi skall springa något speciellt lopp, eller sträva efter något skönhetsideal. Utan bara för att kunna leva ett aktivt liv – hela livet. 

’Träna-för-livet’ är egentligen bara en fråga om att göra sitt bästa varje dag för att kunna ha friheten att få leva det liv man önskar med sin kropp-resten av livet. Så att kroppen orkar med göra alla aktiviteterna man vill uppleva, eller kanske bara kunna leva ett liv i rörelse utan fysiska begränsningar.

Gungor och karuseller

I stället är det lätt att börja förhandla och köpslå med sin kropp. Kanske muta med lite blodtrycksmedicin, fullt medveten om alla biverkningar. Eller göra fysiska ingrepp som fettsugning, eller en knäprotes. Inget av dessa hjälper om livsstilen och vikten förblir ohållbar. Något bara läkemedelsbolag och plastikkirurger gläds åt.

Det är som att köra elbil och tro att man bidrar till en hållbar miljö, om all elproduktionen i landet kommer från förbränning av kol och olja.

Varje centimeter räknas

Motsatta förhandlingstricket med kroppen är att hävda att vi inte har tid. Vi har ju så mycket annat att göra än att träna och laga hälsosam mat. Därför blir det snabbmat, hämtmat, halvfabrikat. Med evigt tacksamma livsmedelsbolag, restaurangkedjor, sockerproducenter och budfirmor. Och ingen blir ju gladare av att vi köper träningskort som aldrig används än ägarna till träningsanläggningar.

Men det vi inte lägger ner på att ta hand om vår kropp idag med hållbar mat och riktigt träning, förlorar vi i slutändan på hur länge vi får leva det aktiva liv vi önskar. Strunt i vikten och BMI. Det är midjemåttet som räknas. Varje centimeter i ökat omfång förkortar livskvaliteten och livslängden.

Kroppen och naturen förhandlar inte, men svarar förr eller senare på hur väl vi behandlar den.