Bambu – symbolen för livskraft och ett föredöme för kroppen

God rörlighet möjliggör effektivare användning av kroppen men hjälper oss även att minska risken för skador. Rörlighet är en del i begreppet ’smidighet’, där de övriga är muskelstyrka och koordination. Det innebär att det krävs balans mellan styrka, koordination och rörlighet för att få ut det bästa av vår kropp – och därmed även minska risken för skador. Det är inte bra att vara för stark eller överrörlig. Målet är en balans. Att ensidigt träna styrka för utseendets skull leder inte till en frisk kropp. Liksom bambun som är ihålig och till synes svag, är den kropp som kombinerar styrka, koordination och rörlighet den mest tåliga och anpassningsbara.

Bra löpare nästan dansar fram

Löpning är ett bra exempel på hur rörlighet både ökar prestationsförmågan och minskar risken för skador. Smidighet ger effektivare användning av kroppen, bättre hållning och mindre risk för skador. Försämrad rörlighet i exempelvis fotleder, baksida lår eller höft påverkar din förmåga att ta ut löpsteget optimalt. Det innebär att du inte kan använda hela den muskelkraft och hjärtkapacitet – som du så omsorgsfullt tränat upp – fullt ut.

Bröstryggen – din största hemlighet

Att även rörligheten i bröstryggen har betydelse för löpsteget är mindre uppenbart.  Denna nästan helt okända del på kroppen (dvs. området mellan skulderbladen, nedanför nacken och ovanför ländryggen) har en avgörande och självklar betydelse för många sporter och inte minst för vårt allmänna välmående. Tänk dig hur viktig bröstryggen är för ditt slag i tennis, svingen i golf och kraften bakom boxning eller karate. Ja, faktiskt i alla idrotter där du skall få utväxling av din styrka i överkroppen.

När du ser på eliten inom långdistanslöpning så ser du att de springer ledigt och avslappnat trots att de har en hastighet mil efter mil som få av oss klarar att hålla ens en kilometer. De rör även hela överkroppen på ett dynamiskt sätt som bara är möjligt med en enastående rörlighet och koordination, nästan som att de dansar fram.  Utan denna rörlighet är det sannolikt att din teknik blir dålig och att du belastar kroppen på ett felaktigt sätt, vilket i sin tur kan leda till skador på längre sikt.

Rörlighet för livet

Effekten av korrekt och regelbunden rörlighetsträning är att du bibehåller normal rörlighet och att  du löper mindre risk för snedbelastning av leder, nervinklämning och spänningsrelaterade problem som huvudvärk och ryggvärk.  Du förbättrar rörelseförmågan och får en allmänt bättre hållning. Hållningen är ett sorts kvitto på en kropp i balans. Balans mellan styrka och rörlighet. Liksom att det är viktigt att undvika att halta vid en mindre skada är det viktigt att även stå och sitta i balans.

Med rörlighetsträning tränar du kroppens inre muskelsystem och därmed de muskler som håller dig upprätt och balanserad.  Hög inre stabilitet ger en god kontakt med de yttre större muskelgrupperna.

Yoga är svaret på det mesta

Rörlighetsträning delas in i aktiv och passiv träning samt statisk och dynamisk träning och de olika rörlighetsträningsmetoderna är alltså kombinationer av dessa.

Dessvärre finns det inget vetenskapligt stöd för att stretching har någon större verkan på rörligheten. Men vad är det då som hjälper? Faktiskt är det yoga som visat sig vara mest effektivt för att öka inte bara rörligheten utan även koordinationen.

Yoga kombinerar mycket av det vi annars försöker få ihop med olika former av rörlighetsträning och gör muskler och senor smidigare. Därmed minskar risken för muskelbristningar och andra skador på senorna. Runt muskelfibrerna ligger bindväv ”som skinnet på en korv”. Bindväven har en tendens att krympa när du har jobbat intensivt med musklerna. Detta kan du motverka genom att träna din rörlighet.

Ensidig och tung belastning av musklerna leder ofta till minskad rörlighet, liksom åldrandet. ”Det är i lederna som vi först blir gamla”. De muskler som blir strama och korta är främst våra s.k. hållnings-muskler, vars funktion är att hålla kroppen uppe. Höftböjarna, ryggsträckarna och sätesmusklerna, liksom musklerna på lårens baksida, har också lätt för att förkortas och bli stela. Därför måste all träning innehålla rörlighetsträning och allt statiskt arbete, t.ex. vid datorn, måste följas upp med rörlighetsövningar.

Töjda muskler ger också bättre blodcirkulation. Stela och spända muskler klämmer ihop de små blodkärlen, vilket kan innebära smärtor i nacke samt huvudvärk. 

’Yoga For Athletes’

Killar tränar bänkpress medan tjejer tränar yoga. Vi gör det vi är bra på, men vi blir bra på det vi gör – och gör ofta. Vi bör därför träna både yoga och styrketräning. Yoga är inte tråkigt om vi tänker på att det höjer prestationsförmågan och minskar skaderisken. Samma sak gäller styrketräning. Dags att slå hål på alla myter. Vi behöver öva på det vi har svårast för. Det är alltså kombinationen av yoga och styrketräning som är grejen.